2007-04-07
Fara med för lite luft i lågprofildäck
En disig aprildag för några år sedan sladdade en Saab över på motorvägens motsatta körbana nära Linköping. I mittdiket välte bilen och kanade på taket mot en mötande Peugeot. Alla omkom direkt i båda bilarna. Ett av Saabens bakre lågprofildäck hade haft för lågt lufttryck.
Saabföraren väjde hastigt åt höger för tre bilar som stannat i diset på motorvägen. När han skulle räta upp bilen igen räckte inte bakdäckens sidgrepp till för att stoppa girrörelsen. Bilen blev instabil och sladdade ned i mittdiket med vänstersidan före. Där hamnade den på taket, så att krocken på motsatta körbanan blev front mot vindruta i båda bilarna.
Efteråt mättes lufttrycket i Saabens oskadade bakdäck. På vänstersidan var det alldeles för lågt.
Många liknande sladdolyckor har inträffat med för lågt ringtryck. I USA krävs tryckindikatorer, som varnar föraren när luft behöver fyllas på.
Själv har jag stött på problemet alltför många gånger. Speciellt nu när lågprofildäcken blivit populära - tyvärr även på bilar utanför tävlingsbanorna.
Lågprofildäckets smala sida buktar inte märkbart när lufttrycket sjunker. En smygpunka syns därför inte när bilen står stilla. Den är svår att upptäcka till och med när man slår eller sparkar på däcket: video
Bilderna härintill visar hur lite det syns på däcket när trycket sjunker från 2,5 till 0,6 Bar. Men var så säker på att skillnaden märks när man försöker svänga.
När jag skriver det här byter många till sommardäck. Snälla Du, låt oss hjälpas åt att påminna varandra om lufttrycket. Som olycksutredare vill jag inte ha flera klienter med fortkörningsmisstankar hängande över sig efter traumatiska sladdolyckor på svaga däck.
Inte heller vill jag möta flera sladdande bilar på min väghalva. Det är inte säkert att reflexerna från tävlingskörandet räddar oss nästa gång också.
Undrar Du varför bilen sladdar när bakdäckens sidgrepp är sämre än framdäckens?
Läs mer här eller slå upp min artikel i Nationalencyklopedin under kursstabilitet.
Saabföraren väjde hastigt åt höger för tre bilar som stannat i diset på motorvägen. När han skulle räta upp bilen igen räckte inte bakdäckens sidgrepp till för att stoppa girrörelsen. Bilen blev instabil och sladdade ned i mittdiket med vänstersidan före. Där hamnade den på taket, så att krocken på motsatta körbanan blev front mot vindruta i båda bilarna.
Efteråt mättes lufttrycket i Saabens oskadade bakdäck. På vänstersidan var det alldeles för lågt.
Många liknande sladdolyckor har inträffat med för lågt ringtryck. I USA krävs tryckindikatorer, som varnar föraren när luft behöver fyllas på.Själv har jag stött på problemet alltför många gånger. Speciellt nu när lågprofildäcken blivit populära - tyvärr även på bilar utanför tävlingsbanorna.
Lågprofildäckets smala sida buktar inte märkbart när lufttrycket sjunker. En smygpunka syns därför inte när bilen står stilla. Den är svår att upptäcka till och med när man slår eller sparkar på däcket: video
Bilderna härintill visar hur lite det syns på däcket när trycket sjunker från 2,5 till 0,6 Bar. Men var så säker på att skillnaden märks när man försöker svänga. När jag skriver det här byter många till sommardäck. Snälla Du, låt oss hjälpas åt att påminna varandra om lufttrycket. Som olycksutredare vill jag inte ha flera klienter med fortkörningsmisstankar hängande över sig efter traumatiska sladdolyckor på svaga däck.
Inte heller vill jag möta flera sladdande bilar på min väghalva. Det är inte säkert att reflexerna från tävlingskörandet räddar oss nästa gång också.
Undrar Du varför bilen sladdar när bakdäckens sidgrepp är sämre än framdäckens?
Läs mer här eller slå upp min artikel i Nationalencyklopedin under kursstabilitet.
2005-10-22
Antisladd och aelgtest
Teknikens Världs "älgtest" av BMW523i refererades 2005-10-21 av Dagens PS:
http://www.dagensps.se/artikel.asp?articleID=13153
Artikeln hade en länk till Teknikens Världs videofilm på manövern med och utan antisladdsystem, som BMW kallar Dynamic Stability Control, DSC.
Älgtestet är en dubbel körfältsväxling, som motsvarar att man väjer (för en älg från högerdiket) till vänster och sedan tvingar bilen snabbt tillbaka för att inte krocka med mötande trafik.
Filmen visar hur bilens bakvagn sladdar åt vänster (roterar medurs) i vänster körfält - även med antisladdsystemet inkopplat. Testföraren (Ruben Börjesson) säger att han körde med exakt 70 kilometer i timmen enligt en digital fartvisare ovanpå instrumentpanelen.
Men filmen visar också att framhjulen var kraftigt vridna åt höger när bilen skulle rätas upp i vänster körfält.
Jag tittade på filmen och skrev sedan följande kommentar (11..-22..) efter artikeln i Dagens PS.
111111111111111111111111111111111111111
Lennart Strandberg 2005-10-22 01:08:00
Det är omöjligt för dagens antisladdsystem (ESP, DSC, DSTC, ...) att häva en bakvagnssladd, om föraren vrider framhjulen så här mycket (åt höger). Bromskraftmomentet (moturs) på det kurvyttre (vänstra) framhjulet räcker inte till för att motverka vridmomentet (medurs) omkring tyngdpunkten för sidkraften från BÅDA framhjulen.
Eftersom Ruben enbart tycks ha koll på farten, så vet vi inte hur stor sidacceleration (g-kraft i sidled) han tvingar fram med sina rattrörelser. Den kan variera mycket inom de stora marginaler som konbanan ger. Det hjälper inte att hålla samma fart med enprocentig noggrannhet, om sido- och längsförflyttningen tillåts variera slumpmässigt med flera tiotals procent.
Vi hade mycket mindre marginaler i konbanan när mitt testlag experimenterade med sportlovsturister som förare för att utvärdera hur körprestationen påverkas av däcktyp och ABS-bromsar (http://www.stop.se/test/).
Se mina försök till förklaringar av sidkraft och stabilitet
- från sid.122 i Körkortsboken (fr.o.m. upplaga 5, 2002, hos STR),
- på http://www.veta.se/girstab.htm
- och under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin.
Vet du lite mer om fordonsdynamik och läser engelska, så kan du också kolla min kurs i mätteknik på http://www2.liu.se/vidi/lenst/course/tnk073/
222222222222222222222222222222222222222
Lite senare fick jag på samma webbsida följande fråga (33..-44..)
333333333333333333333333333333333333333
LEJJ 2005-10-22 17:36:00
Lennart Strandberg
Är undanmanövrer på konbanor och för älg direkt jämförbara?
Jag tror att många som ser en plötsligt uppdykande älg väjer först och bromsar som andra åtgärd någon eller några tiondels skunder senare.
Händerna på ratten har man ju redan. Då har redan de farliga sidokrafterna skapats de som antisladdsystemet inte klarar av.
444444444444444444444444444444444444444
... som jag tänker besvara med hänvisning till denna blogg och följande kommentar.
http://www.dagensps.se/artikel.asp?articleID=13153
Artikeln hade en länk till Teknikens Världs videofilm på manövern med och utan antisladdsystem, som BMW kallar Dynamic Stability Control, DSC.
Älgtestet är en dubbel körfältsväxling, som motsvarar att man väjer (för en älg från högerdiket) till vänster och sedan tvingar bilen snabbt tillbaka för att inte krocka med mötande trafik.
Filmen visar hur bilens bakvagn sladdar åt vänster (roterar medurs) i vänster körfält - även med antisladdsystemet inkopplat. Testföraren (Ruben Börjesson) säger att han körde med exakt 70 kilometer i timmen enligt en digital fartvisare ovanpå instrumentpanelen.
Men filmen visar också att framhjulen var kraftigt vridna åt höger när bilen skulle rätas upp i vänster körfält.
Jag tittade på filmen och skrev sedan följande kommentar (11..-22..) efter artikeln i Dagens PS.
111111111111111111111111111111111111111
Lennart Strandberg 2005-10-22 01:08:00
Det är omöjligt för dagens antisladdsystem (ESP, DSC, DSTC, ...) att häva en bakvagnssladd, om föraren vrider framhjulen så här mycket (åt höger). Bromskraftmomentet (moturs) på det kurvyttre (vänstra) framhjulet räcker inte till för att motverka vridmomentet (medurs) omkring tyngdpunkten för sidkraften från BÅDA framhjulen.
Eftersom Ruben enbart tycks ha koll på farten, så vet vi inte hur stor sidacceleration (g-kraft i sidled) han tvingar fram med sina rattrörelser. Den kan variera mycket inom de stora marginaler som konbanan ger. Det hjälper inte att hålla samma fart med enprocentig noggrannhet, om sido- och längsförflyttningen tillåts variera slumpmässigt med flera tiotals procent.
Vi hade mycket mindre marginaler i konbanan när mitt testlag experimenterade med sportlovsturister som förare för att utvärdera hur körprestationen påverkas av däcktyp och ABS-bromsar (http://www.stop.se/test/).
Se mina försök till förklaringar av sidkraft och stabilitet
- från sid.122 i Körkortsboken (fr.o.m. upplaga 5, 2002, hos STR),
- på http://www.veta.se/girstab.htm
- och under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin.
Vet du lite mer om fordonsdynamik och läser engelska, så kan du också kolla min kurs i mätteknik på http://www2.liu.se/vidi/lenst/course/tnk073/
222222222222222222222222222222222222222
Lite senare fick jag på samma webbsida följande fråga (33..-44..)
333333333333333333333333333333333333333
LEJJ 2005-10-22 17:36:00
Lennart Strandberg
Är undanmanövrer på konbanor och för älg direkt jämförbara?
Jag tror att många som ser en plötsligt uppdykande älg väjer först och bromsar som andra åtgärd någon eller några tiondels skunder senare.
Händerna på ratten har man ju redan. Då har redan de farliga sidokrafterna skapats de som antisladdsystemet inte klarar av.
444444444444444444444444444444444444444
... som jag tänker besvara med hänvisning till denna blogg och följande kommentar.
2005-02-21
Olyckor har alltid flera orsaker.
Vad innebär det då att köra för fort?
Tar man hänsyn till det när någon straffas för fortkörning?
Fundera, kommentera och läs gärna mer via länkarna på:
http://www.veta.se/dndfart1.htm
(DN Debatt: Övertro på fartgränser)
...
http://www.veta.se/dndfart3.htm
(DN Debatt: Respektera individen i fartdebatten)
...
http://www.stop.se/
...
http://infoweb.unit.liu.se/vidi/lenst/presentation
...
eller i Nationalencyklopedin, uppslagsord trafikolycka
Tar man hänsyn till det när någon straffas för fortkörning?
Fundera, kommentera och läs gärna mer via länkarna på:
http://www.veta.se/dndfart1.htm
(DN Debatt: Övertro på fartgränser)
...
http://www.veta.se/dndfart3.htm
(DN Debatt: Respektera individen i fartdebatten)
...
http://www.stop.se/
...
http://infoweb.unit.liu.se/vidi/lenst/presentation
...
eller i Nationalencyklopedin, uppslagsord trafikolycka
Olyckor är oavsiktliga
Vad innebär det egentligen för polisens trafikövervakning?
Fundera, kommentera och läs gärna mer via länkarna på:
http://www.veta.se/dndfart3.htm
(DN Debatt: Respektera individen i fartdebatten)
...
http://infoweb.unit.liu.se/vidi/lenst/presentation
...
eller i Nationalencyklopedin, uppslagsord olycksutredning
Fundera, kommentera och läs gärna mer via länkarna på:
http://www.veta.se/dndfart3.htm
(DN Debatt: Respektera individen i fartdebatten)
...
http://infoweb.unit.liu.se/vidi/lenst/presentation
...
eller i Nationalencyklopedin, uppslagsord olycksutredning
Trafik- eller trafikantsäkerhet?
Vad menas med frågan i rubriken?
Är det offentliga trafiksäkerhetsarbetet till hjälp för den enskilda personen, mamman, pappan, barnet i trafiken
- eller sätts olycksstatistiken och kollektivet i första hand?
- Hur är det exempelvis när du skall välja bil?
Skyddar du de dina bäst, om du köper en bil som har fått många stjärnor i de skattefinansierade krockproven EuroNCAP?
Fundera, kommentera och läs gärna mer via länkarna på:
http://www.veta.se/dndvikt.htm
(DN Debatt: Livsfarligt satsa på småbilar)
...
http://www.stop.se/vvmotoss.htm
...
http://infoweb.unit.liu.se/vidi/lenst/presentation
eller ladda ned föreläsningsunderlagen 050210 från filarkivet
http://infoweb.unit.liu.se/vidi/lenst/files/lectures
Är det offentliga trafiksäkerhetsarbetet till hjälp för den enskilda personen, mamman, pappan, barnet i trafiken
- eller sätts olycksstatistiken och kollektivet i första hand?
- Hur är det exempelvis när du skall välja bil?
Skyddar du de dina bäst, om du köper en bil som har fått många stjärnor i de skattefinansierade krockproven EuroNCAP?
Fundera, kommentera och läs gärna mer via länkarna på:
http://www.veta.se/dndvikt.htm
(DN Debatt: Livsfarligt satsa på småbilar)
...
http://www.stop.se/vvmotoss.htm
...
http://infoweb.unit.liu.se/vidi/lenst/presentation
eller ladda ned föreläsningsunderlagen 050210 från filarkivet
http://infoweb.unit.liu.se/vidi/lenst/files/lectures
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
